Även om vi fortfarande är på Santorini får Paris Sigalas inte prunka namnet på den grekiska turistmagneten på flaskorna för här arbetar han med den mytomspunna druvan Monemvasia, som har fått sitt namn från den imponerande befästa klippön som efter att den kopplades till fastlandet i århundraden fungerat som utskicksport för de en gång vida berömda söta vinerna inifrån det frodiga Peloponnesiska "fastlandet".

Förutom ett härligt glas nästan parfymerat grekiskt vitt vin får vi därmed också känna det historiska surret av vingar. Man antar alltså att Monemvasia är härden för den frodiga och vitt förgrenade druvfamiljen vi idag känner som Malvasia, Malvazia och Malmsey för att bara nämna de 3 vanligaste namnen.

Paris Sigalas väljer att använda upp till 50 % Monemvasia med Assyrtiko för att skapa ett vin som är lite mer gemytligt och gladare än den rena Assyrtiko, som med sin stenfasta nästan salta mineralitet inte precis kan kallas en "nybörjare". vin."

Druvorna står eller ligger nästan sida vid sida på den västra platån på Santorini och detta är frukt från vinstockar som det har tagit 50-60 år att skapa ett rotsystem som kan ge tillräckligt med fukt för att druvorna ska stå emot vind och torka.

Detta är en manuell skörd och transport ner till vingården där en grooming sker innan hela klasarna pressas till en must som får lägga sig inför jäsning i rostfritt stål utan främmande jäststammar. Assyrtiko och Monemvasia jäser separat och blandas inte förrän efter 4 månader "sur Lie" till det slutliga vinet, som efter ytterligare 2 månader stabiliseras genom kylning och buteljeras.

Ett härligt blommande och milt vin där jasmin, exotiska frukter, mogen citrus och krispiga äpplen tävlar om att fånga uppmärksamheten. Torr på det charmiga sättet, ganska fyllig, och med tillräcklig fräschör för att begreppet elegans förblir inom räckhåll.

Vinet är omåttligt populärt på Santorini och det mesta av produktionen avnjuts av turisterna på öns många restauranger och tavernor.