Överraskande mörk rosé skapad av Maria-Gioia Rosellini, som redan 1996 med två småbarn i släptåg gav sig ut på ett nytt äventyr när hon tog över en magnifik lantgård från slutet av 1600-talet nedanför Colli Euganei. Och under åren som följde gjorde hon den till en egen ekologisk vingård samtidigt som hon började flirta med Rudolf Steiner, hornmogen kogödsel och månfaserna. Därmed informeras vi här om att druvorna till vinet har plockats vid den stigande månen den 20 september 2019. Det betyder något för Maria-Gioia.

Det är handskördade druvor från cirka 30 år gamla Barbera- och Merlot-rankor som står på en enda hektar. upp bakom vingården med utsikt över vulkanerna som en gång berikade jorden. Druvorna transporteras några 100 meter ner till vingården på bakluckan av en gammal 4-hjulsdrift och efter en trimning röks hela klasarna direkt i rostfritt stål där jäsningen får starta utan främmande jäststammar och utan temperatur kontrollera. Och eftersom Maria-Gioia vill ha en "garvad rygg" väntar hon så länge med att ta det jäsande vinet från skal, kärnor och stjälkar att nyansen blir mer blå än rosa och färgintensiteten närmare än i flera viner som envisas med att kalla sig röda . Efter jäsning har vinet fått utveckla sin aromatiska komplexitet i 8 månader i tanken innan det buteljeras utan klarning eller filtrering och med minimal svaveltillsats för att bara minska flaskvariationen.

Som det förstås en rosé som är genomtänkt och överraskar både med sina mörka nyanser och lite kärleksfull garvsyrakick på slutet. Som färgen nästan dikterar är frukten övervägande blå med fina nyanser av körsbär och vinbär vridna av färska gröna örter. Aromatisk och trots 14% alkohol helt torr, stram och dessutom lite rustik i munnen. En nästan "icke-rosé" som både utmanar och fascinerar.